Vindkraft

Bakgrund

En av Borås Energi och Miljös utmaningar för att skapa en fossilbränslefri stad är att producera mer förnyelsebar el. Ett mycket bra sätt att producera förnyelsebar el är att göra det med vindkraft. Vindkraften är en mogen förnyelsebar energiteknik som har låga livscykelutsläpp av växthusgaser. Vindkraften har också en kort återbetalningstid på den energi som har gått åt vid tillverkning och byggnation, oftast mindre än sex månaders drifttid [1].

Borås Energi och Miljö ska trygga infrastrukturen för kommuninvånarna avseende avfallshantering och energiförsörjning. Bolaget ska även med god teknisk praxis och optimalt resursutnyttjande främja en god och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Borås Energi och Miljö ska också producera energi på ett hållbart sätt med minsta möjliga miljöpåverkan och satsa på förnybara energikällor.

Detta är bakgrunden till att Borås Energi och Miljö för närvarande projekterar två vindkraftparker i Borås Stad - Rångedala och Borgstena.

Projekten

Projekten beskrivs utförligt i respektive miljökonsekvensbeskrivning, se länkar i vänster kolumnen. I Rångedala ansökte Borås Energi och Miljö från början om tillstånd att få bygga sex vindkraftverk med en totalhöjd, tornhöjd + bladlängd, på max 150 m. I ansökan har nu antalet verk i Rångedala reducerats till fyra verk med samma totalhöjd.

I Borgstena har Borås Energi och Miljö ansökt om tillstånd att få bygga fem vindkraftverk med en totalhöjd på 180 m.

Kort om vindkraft och miljöeffekter

Vindkraft har en global och regional miljönytta men en lokal miljöpåverkan. Den största miljönyttan med vindkraft är att den utnyttjar en förnyelsebar resurs, vinden, för att på ett hållbart sätt generera elektrisk energi. Under denna energiomvandling sker inga utsläpp av fossilt koldioxid som är en så kallad växthusgas och bidrar till den globala uppvärmningen.

Total årlig elproduktion i Rångedala och Borgstena är ca 63 miljoner kWh (63 GWh) från de fyra vindkraftverken i Rångedala och de fem vindkraftverken i Borgstena. Det motsvarar ca 7 % av Borås Stads totala eltillförsel som är ca 917 GWh [2].

När en ny produktionsanläggning för el byggs i el-systemet inför man en förändring i systemet. Förändringen sker på marginalen i elsystemet och då ska emissionsfaktorn för livscykelanpassad dynamisk el användas,800 kgCO2/MWhel [3]. Elproduktionen från de nio verken kommer således att reducera koldioxidutsläppen med ca 50 500 ton/år. Det motsvarar ca 13,5 % av Borås Stads direkta utsläpp av fossil koldioxid som är ca 375 000 ton [4].

[1] Mark Jacobson, Review of solutions to global warming
[2] SCB 2007
[3] Profu, Klimatpåverkan från Borås Stads energisystem.
[4] SCB 2007